• Kakelugnar

Kakelugnar – nyuppsättning & reparation

Att investera i en värmande kakelugn som fungerar även om stormen rivit ner ledningarna (och som kan hjälpa till att sänka värmekostnaderna) är både klokt och livsbejakande. Kakelugnen är kanske den vackraste av värmekällor och tillför oerhört mycket skönhet och trevnad till en bostad. Den sprider sin värme långt efter att elden slocknat.

Allt från nyuppsättning till reparation av gamla kakelugnar

Jag kan hjälpa till både med nyuppsättning, att sätta om samt reparera kakelugnar. Här följer några exempel på vad jag kan hjälpa till med. Vill ni veta mer så kontakta mig gärna.

  • Nyuppsättning av kakelugn
    En nyuppsättning kan t.ex. omfatta nedmontering av en kakelugn som ni vill flytta, samt uppsättning på nya platsen.
  • Omsättning av kakelugn
    En omsättning kan omfatta nedmontering av befintlig ugn, därefter renovering och återmontering av densamma.
  • Reparation av kakelugn
    Reparationer kan t.ex. vara omfogning, förstärkning av eldstaden samt att åtgärda läckageproblem.
  • Försäljning av kakelugnar
    Ibland får jag in kakelugnar som jag säljer vidare. Är du intresserad av att kanske köpa, så läs mer på sidan Till salu.

Hjälp med bygganmälan samt projektering

Vid alla nyinstallationer av kakelugnar samt övriga eldstäder skall en bygganmälan till kommunen upprättas. Godkännandet skall vara klart innan arbetet påbörjas. Jag kan vara behjälplig med bygganmälan, samt i kontakten med skorstensfejarmästaren.

Installationen i övrigt kräver kanske någon typ av projektering, som t.e.x avser hållfasthet i bjälklag eller annat praktiskt kring eldstaden. Även detta kan jag hjälpa till med.

Kakelugnens värme varar länge

Det fanns en tid, före kakelugnen, när det nästan blev brist på ved i Sverige. De öppna spisar som fanns slukade mängder av ved eftersom värmen gick rakt upp genom skorstenen. Det problemet löstes genom kakelugnens intåg, en svensk uppfinning!

Längre ner på den här sidan kan ni se några av alla de ugnar som jag har fått vara med och lägga min hand på, både nytillverkade och gamla.

Fotogalleri Kakelugnar

Kakelugn, den klassiskt vita

Kakelugn, den klassiskt vita

Kanske den ugn som mest förknippas med kakelugn. Den är rak och enkel i formen, en s.k. "rätoppare" som den också kallas när ugnen saknar midja. Här är den ställd på en rak vägg.
Kolonn-kakelugn

Kolonn-kakelugn

En kolonn-kakelugn kännetecknas av att den är rektangulär nedtill för att sedan bli rund ovan hyllplanet. Det här var oftast ugnen för salen, och den gör sig bra i det större rummet.
Rund kakelugn med mittband, midja

Rund kakelugn med mittband, midja

Klassiskt vit kakelugn, utan ornamentering i kronpartiet och på sitt mittband. Det innebär att vi nu kommit in i slutet av kakelugns-produktionen då rena linjer och former efterfrågades, ca 1900-1920-tal.
Rund kakelugn

Rund kakelugn

Runda ugnar har sina måttangivelser i verktum. En tum är 24,8 mm. Den här och liknande ugnar har oftast en sockel som är 33 tum, sedan eldstads-skiftena som är 30 tum, och slutligen ovan midjan och upp är den 27 tum.
Nytillverkad kakelugn (Gabriel Kakelugn)

Nytillverkad kakelugn (Gabriel Kakelugn)

En nytillverkad kakelugn där man valt bort kaklen för puts.
Nytillverkad kakelugn (Gabriel Kakelugn)

Nytillverkad kakelugn (Gabriel Kakelugn)

En nytillverkad kakelugn där man valt bort kaklen för puts.
Nytillverkad kakelugn (Gabriel Kakelugn)

Nytillverkad kakelugn (Gabriel Kakelugn)

En nytillverkad kakelugn där man valt bort kaklen för puts.
Nytillverkad ugn, här en Contura (Cronspis)

Nytillverkad ugn, här en Contura (Cronspis)

I de nytillverkade ugnarna tjänar kakeln endast som dekoration. Kakeln ska dock inte förväxlas med vanlig kakel utan den har en godstjocklek på ca 12-15 mm. Ugnen är uppbyggd med moduler, med färdiga kanaler, och en eldstad gjord i gjutjärn. Fördelarna här är att eldningen kommer snabbt igång och spisen blir snabbt uppvärmd.
Rund ugn med värmeskåp

Rund ugn med värmeskåp

En omsatt "rätoppare" med värmeskåp. När ugnen har tjänat ut, oftast pga läckage och eldningsförbud, måste den sättas om. Då plockar man ner ugnen. Underlaget förstärks om så behövs men framför allt byts innanmätet, all tegel och lera, ut.
Rektangulär kakelugn

Rektangulär kakelugn

En väldigt vacker, flat, rektangulär ugn, här utförd med en trekanals-lösning som de tidigaste ugnarna kunde ha. Detta innebär att röken passerar under eldstaden i sockeln. Det kan vara ett alternativ när ugnen saknar tillräckligt djup och att ställa i nisch inte är aktuellt.
Grön kakelugn

Grön kakelugn

En "rätoppare" (som det kallas när ugnen är rak och enkel) med grön fajans. (Gärna lite färg! Då blir jag glad och varm, tänker på Persilja och Morris.)

Fotogalleri Arbetsprocessen Kakelugnar

Rund kakelugn på rak vägg

Rund kakelugn på rak vägg

En rund ugn är avsedd att stå i ett hörn, men fungerar även på en rak vägg. Det man då ska tänka på, och det man oftast får göra om det skall bli riktigt bra, är att bygga en nisch för ugnen att stå i. Detta för att ge tillräcklig plats för kanalerna, och att få ett snyggt avslut.
Rund kakelugn på rak vägg

Rund kakelugn på rak vägg

Det färdiga resultatet. En vacker kakelugn där vi även fick till en trevlig hylla bredvid ugnen.

Fakta om kakelugnar

Den svenska kakelugnens histora startar på 1760-talet. I hemmen var den öppna spisen den enda värmekällan och den tänkta värmen gick rätt ut igenom skorstenarna.  Även järnbruken förbrukade mycket stora mängder ved i framställningen av stångjärn. Sverige stod inför en begynnande energikris. För att undvika detta gick uppdraget till Fabian Wrede samt arkitekten Carl Johan Cronstedt, som skulle förbättra och göra eldstäderna energisnålare.

Pottugnar föregångare till kakelugnen

I södra Europa hade man sedan länge haft pottugnar, med uppvärmda lerkrukor inmurade i väggarna. Krukorna fungerade som värmemagasin. I södra Tyskland kompletterades ugnarna med biläggsugnar som eldades ifrån ett intilliggande rum, något som vi som är från Skåne kanske inte är helt obekanta med. 

Kakelugnen effektiviserade uppvärmningen

Med kakelugnen gjordes förbättringar med rökgångar, luckor och spjällfunktioner. Värmen tas tillvara genom att rökgaserna går igenom en labyrint av gångar innan de släpps ut genom skorstenen. På så sätt värms tegel och kakel upp och lagrar värmen som strålar ut under  lång tid. Storleken på ugnarna kunde så småningom anpassas till storleken på rummet. Man kom fram till att 1 m2 kakelyta kunde beräknas värma ca 20-25 m3 luft.

De tidigaste kakelugnarna var handgjorda, oftast av kakelugnsmakaren själv, men sedan övergick det till fabrikstillverkade ugnar.

Centralvärmen minskade efterfrågan på kakelugnar

Under 1920-talet hade centralvärmen börjat göra sitt intåg i städerna. Efterfrågan på ugnar sjönk och enligt hörsägen lades fackföreningen för kakelugnsarbetarna ned 1959. Många kakelugnar togs bort när bostäder renoverades, men idag har efterfrågan ökat igen.